Mitt första möte med Mr Xtremefit

IMG_7894

Xtremefit-lokalen på Kungsholmen i Stockholm har härligt uppmuntrande ordstäv på väggarna.

Han ler faktiskt inte en enda gång under passet. När jag kvidande, sittande i den djupaste jägarvila jag pallar utan att rasa ihop, dristar mig till att högt räkna ner de sista tio sekunderna, spänner han ögonen i mig och väser:

– Det är JAG som räknar.

Vad tänkte jag? Att han skulle klappa händerna, göra high five och tycka att jag är en kämpe? Nope. Han signalerar bara med pekfingret att jag inte sitter djupt nog. Sedan backar han till tio igen, medan gruppen skriker ”Neeej!”, och jag skäms.

Jag och en handfull andra (som jag tycker ser oroväckande vältränade ut) har anmält oss till ett bootcamp i träningsföretagets Xtremefits regi, vars affärsidé är att erbjuda supertuff PT-träning, ”army style”, i grupp. Vi har alltså pyntat 1 500 kronor per skalle för att under fyra veckor köra fyra pass i veckan, piskade av Mr Xtremefit himself: Romeo Sundin. (Bildgoogla honom och du lär inte hitta ett enda foto där han drar på smilbanden).

IMG_7928

Tuffing. Romeo Sundin, Xtremefits grundare, kör stenhårda pass med sina kunder. Att komma med lama ursäkter är ingen idé.

Själv gjorde jag en klassiker. Facebookade på juldagen och fick Xtremefits bootcamp-annons i flödet: ”Kom i toppform på fyra veckor”. Om jag gick igång? Självklart! Hade jag trott att det skulle vara så här jobbigt? Nej.

Första fystimmen startade med ett fitnesstest: Armhävningar, upphopp, plankan, jägarvila, rygglyft, sit ups. Hur det gick? Rätt kasst. Trots att jag tränat hyfsat mycket de senaste månaderna visar det sig att jag inte mäktar en enda armhävning som får godkänt av Romeo (på tå, haka och bröstkorg ska toucha mattan). Jägarvilan är också undermålig, medan resten går hyfsat och jag står till och med längst av alla i plankan: 3:13.

Tanken är ju så klart att vi alla ska häpna över våra fysiska framsteg efter totalt 16 sessioner med Romeo. Och om jag bara får vara frisk, skadefri och inte missar för många tillfällen, borde jag klara mitt personliga mål när gruppen checkar ut: Åtminstone en godkänd armhävning. Det vore en rekordförbättring på hela 100 procent.

Och med tanke på att jag efter en timmes xtremefitande (!), skakar i hela kroppen, är sjöblöt och genomtrött, så borde ju fyra timmar i veckan åstadkomma ett hyfsat resultat.

Ni som följer mig på Instagram vet att jag är inne på tredje veckan nu och att jag fortfarande refererar till träningen som ”mördarjobbig”. Ändå är jag redan på väg att boka in mig på ännu ett bootcamp, känner att jag blivit smått beroende av kicken jag får efter varje högintensivt pass.

Jag har visserligen inte fått mitt fitnessfacit än, men visst har jag blivit starkare och mer uthållig, trots att jag efter dagens pass (nummer 10 av 16) kände mig som en urlakad t-shirt. Jag pekade på en av de många (uppmuntrande?) väggtexterna: ”It doesn’t get easier, you’re getting stronger”, och sa till Romeo:

– Det där stämmer inte in på mig!

Han tittade på mig och svarade:

– Jo. Det du gjorde i dag, hade du inte klarat för två veckor sedan.

Och så log han.

IMG_7897

Känslan i kroppen efter en timmes Xtremefit.

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s