Jag önskar att jag var fyra år igen och helt utan kroppskomplex

Just nu är jag så oerhört förtjust i konstnären och radioprofilen Stina Wollter. Hennes instagramkonto (@stinawollter) är en fröjd att följa och om du inte är en av hennes drygt 31000 följare redan, så kan jag verkligen rekommendera dig att bli det. Varför? Jo, för att där får du daglig klokskap i form av livsbejakande inlägg – och danser. I somras fick hon snudd på internet att braka ihop när hon la upp sin baddräktsdans. Det är en hyllning till den kropp som hon har lärt sig att älska istället för att hata.

Skärmavbild 2015-10-07 kl. 14.58.07

Stina Wollter, 51, är inte bara konstnär, hon har ett eget radioprogram också, ”Söndagar med Wollter”. FOTO: Sveriges Radio.


Jag tänker att det där måste jag bli bättre på. Jobba på att kunna stå spritt språngande framför spegeln utan att hissa upp brösten dit de en gång hörde hemma. Utan att vilja skyla mig för att det hänger och är slappt.

Faktum är att jag inte varit helt bekväm med min kropp sedan jag var en sisådär fyra år och knatade omkring på Öland obekymrat nakenfisigt om somrarna. Den sorglösheten försvann rätt snabbt. Anledningarna till detta har jag skrivit om i det här inlägget och tyvärr sitter de känslorna kvar som såriga taggar på insidan.

Skärmavbild 2015-10-07 kl. 15.36.24

Obekymrat barfotabarn. FOTO: Pappa Tyko Högbom.

Jag vet. Jag borde veta bättre. Kunna se rakt in i mina egna ögon och säga: ”Erika, du är vacker, duktig och kapabel, istället för: ”Om du går ner fem–sex kilo, så …”. Giftiga tankar bryter ner, goda bygger upp. Det står i varenda självhjälpsmanual.

Doktor Masaru Emoto, japansk forskare och författare till böckerna Vattnets sanna kraft, Vattnets dolda budskap och Budskap från vatten – älska dig själv, går längre än så. Han hävdar att våra tankar direkt påverkar källan till allt liv: Världens vatten.

Med hjälp av en höghastighetskamera lär doktor Emoto ha upptäckt att när vattenmolekyler exponeras för kärleksfulla ord bildas vackra, komplexa och färgrika iskristaller, medan de som får ”höra” negativa tankar och hot förvandlas till ofullständiga, asymmetriska kristaller med dova färger.

Ni förstår att Mr Masuro Emoto har fått tvivlande mothugg, men håll med om att hans tes svindlar, särskilt som vi människor består av 65 procent vatten?

Så, nu ska jag börja tala med mina vattenmolekyler. Tuttarna lär inte lyssna, men kanske kan insidan bli lika porlande bekymmerslös som en fjällbäck.

Eller ännu hellre – som mitt fyraåriga nakenfisiga jag.

ThinkstockPhotos-463234821

Kan insidan bli som en porlande fjällbäck? Det är värt ett försök. FOTO: Thinkstock.

 

 

En bra näsa – på gott och ont

Romanen Parfymen av Patrick Süskind utspelar sig i 1700-talets Paris och handlar om Jean-Baptiste Grenouille, som föds utan kroppsdoft, men med ett extremt välutvecklat luktsinne. Gåvan gör honom befängt besatt av dofter och yrkesvalet är givet: Han blir parfymör.

Skärmavbild 2015-07-13 kl. 14.59.41

God bok. Det var min kompis, Fia Gulliksson, som tipsade mig om det här lilla litterära underverket. Läs den!

Liksom Grenouille har jag också en fabulöst välfungerande näsa och uppfattar dofter som andra aldrig upptäcker. I flera år sa jag till mina föräldrar att det ”luktade tuberkulos” i ett av deras badrum.

– Toka där, sa mamma medan hon sniffade pliktskyldigast i luften utan att förstå vad det var för lukt jag for efter.

Nej, för hon hade inte jobbat som vårdbiträde på infektionskliniken i Östersund där tuberkulospatienter låg i isolerade rum med sterila luftslussar och hostade upp slem som osade sjukdom. Samma obskyra odör som jag alltså vittrade  i mina föräldrars badrum. Några år senare ringde mamma och berättade: De hade en vattenskada. I tuberkulosbadrummet. Väggarna hade inte fuktspärrats vid renoveringen och lukten jag kände kom från dyblöta gipsskivor.

Under åren vi bodde i England sniffade jag fram tre gasläckor, två i vårt eget hem, den tredje lokaliserades hos radhusgrannarna. Jag kände den unkna äggodören genom väggarna och eftersom den familjen bestod av kedjerökare, var risken överhängande att hela längan hade exploderat, enligt besiktningsmannen från British Gas.

– Well done you, sa han, tydligt imponerad.

Kanske hade jag, liksom romanfiguren Grenouille, kunnat bli parfymör, för lika besvärad som jag är av stanker, lika förtjust är jag i parfymer. Min personliga favorit just nu är Inflorescence Eau de Parfum av Byredo, som jag fick som en gåva av Söndags relationsexpert Malena Ivarsson för ett tag sedan. Varför? För att jag kommenterade den goda mixen av liljekonvalj, rosor, fresia och jasmin som hon doftade när vi lunchade tillsammans. Nästa gång vi sågs hade generösa Malena med sig en lyxig påse med parfymen och nu bär jag den snudd på varje dag.

Den är frisk och fräsch – och givetvis helt befriad från ägg- och tuberkulosinslag.

IMG_6613

Lyx. Det här vackra paketet fick jag alltså av omtänksamma Malena Ivarsson, som uppskattade att jag gillade hennes doft.

Skärmavbild 2015-07-13 kl. 14.57.50

Favorit! Vill du dofta som en sommaräng? Då är det här rätt parfym för dig. Och mig. Och Malena.

 

 

Så hanterar jag bikiniångesten

Plötsligt smäller det till i mina Instagram- och Facebookflöden, som svämmar över av selfiesugna individer som bara inte kan låta bli att föreviga sig själva tillsammans med Kungsans körsbärsblommor. Min egen tidning skriver ”Så länge stannar supervåren” på löpsedeln i dag och själv förbannar jag det faktum att jag bara har jumpadojor och stövlar i skogarderoben.

IMG_8668

Japp, det är – ÄNTLIGEN – vår och dags att se över inte bara skodon, utan också resten av klädkammarens innehåll. Jag saknar till exempel en tunnare kappa, några par capribyxor och, ve och fasa, en bikini. Det sistnämnda är helt klart det plagg jag är minst sugen på att prova ut.

Jag får nog traska till Detailsbutiken på Magnus Ladulåsgatan i Stockholm i förhoppning om att få möta samma kvinna nu som för fyra år sedan, då jag hänfört facebookade: ”Hon är en underkvinna som fick mina tuttar att växa och mitt omfång att minska på tre sekunder. Jag är en 70E! Det ni! Och ja, jag accepterar nu mitt gäddhäng, att det valkar sig lite och att magen är sladdrig. Hon sa att jag var HÄRLIG!”

På den fick jag 24 ”Gilla”, massor av ”tokgillar” och en kommentarstråd lång som ett ösregn. Inte så konstigt. Att stå halvnaken och försommarblek i provrumsbelysning är inte … kul. Alls. Min egen bikiniångest hade gjort att jag kört med samma badset i ett decennium. Men till slut funkade det inte längre. Tyget var dassigt, bh-banden uttänjda och trosorna hade utvecklat hängbak. Jag repade mod, steg in i butiken på Södermalm och kom ut som en ny kvinna. Både på utsidan och insidan.

För där fanns hon, butiksbiträdet som i ett nafs plockade fram bh och trosor i rätt storlek, nöp, lyfte, puffade och puttade tills mina behag ramlade rätt. När jag gnällde att det valkade sig på sidorna, kontrade hon med att tvinga tillbaka armhålefettet under bh-banden och hojta:

– Du är så smaaaaal, det är tuuuuur att det finns lite att ta i. Du är så snygg, du är jättefiiiiiiin!

Ja, banne mig. Jag var överskön där jag stod, i bara mässingen med muffinsmidja och pösande extravalkar. Tack vare damen i butiken gick jag hemåt med stolta steg och två bikinisar i påsen.

Nu hoppas jag bara att hon jobbar kvar, superduperdamen. För jag behöver absolut höra:

– Du är så snygg, du är jättefiiiiiiin!

ThinkstockPhotos-78375400

Dags för ett dopp? Om ”supervåren” stannar, så dröjer det inte länge. Foto: Thinkstock.

 

Från glåm till glam på fem minuter

Jag är rätt ointresserad av make up, men när jag hittar produkter som verkligen funkar för mig, är jag väldigt lojal, eftersom jag ägnar max fem minuter åt mitt ansikte varje morgon.

Inte heller brukar jag vilja ha hår- och make up-fix vid plåtningar. Jag sminkar mig helst själv. Nog för att det är mysigt att någon pillar och piffar, men effekten blir oftast att jag inte känner igen mig själv. Jag tycker att mörka ögonskuggor gör att jag ser stygg ut (men inte på ett Fifty shades of grey-vis) och att alltför röda läppar plockar fram kärringen i mig och gör mig minst tio år äldre.

Så hur förvandlas jag från morgonglåmig till vardagsglammig på några minuter? Jo, så här:

IMG_7962

1. Här är jag helt utan makeup, så när som på ett läppbalsam från Nivea.

IMG_7963

2. Basen! Den enda skillnaden från förra bilden stavas Dream wonder nude i nyansen Natural beige (no 22), ny foundation från Maybelline. Den tar bort rödtoner och är extremt enkel att applicera.

IMG_7989

3. Färdig! Hur är det möjligt, tänker du? Jo, efter foundation lägger jag lite rosa rouge på kinderna, Touch of radiance, nyansen Rosy blush (no 20), Lumene. På fransarna stryker jag Great lash mascara, i färgen Very black, Maybelline, och avslutar med Long last lipstick, färgen Berry berry, Clinique. Det tar inte ens fem minuter att lägga min busenkla rutin. Easy peasy, alltså. Tilläggas bör att jag är ljussatt av min dotters make up-spegel som har proffsbelysning, så fullt lika skimrande är jag inte ute i snögloppet. Men nästan. Ber också om överseende för samma dotters obäddade säng i bakgrunden.

You can read the English version here!

dream_wonder_nude_original.dream_wonder_nude_a.jpg

Det bästa med den här underlagskrämen är att den är väldigt lättflytande. Det är superenkelt att dutta på den med fingrarna. Den blir inte ett dugg kakig, och lägger sig inte i rynkorna – något som blir lite viktigare för varje år … Foto: Maybelline.

Skärmavbild 2015-02-04 kl. 16.15.45

Lumenes produkter är prisvärda och bra, tycker jag. Deras rouge finns bland annat att köpa på Eleven.se. Foto: Lumene.

 

Skärmavbild 2015-02-04 kl. 15.56.46

Cliniques läppstift är en favorit i make up-väskan, sedan jag jobbade som flygvärdinna och hade möjligheten att köpa dem tax free. Som ni märker är det min enda lyxighet. Foto: Clinique.

Skärmavbild 2015-02-01 kl. 16.51.54

Jag får testa rätt många mascaror i jobbet, men återgår ständigt till den här klassikern från Maybelline. Foto: Kicks.

IMG_8097

Ta da! Bilderna har inget filter och är inte behandlade på något vis. De är tagna med min Iphone 5. Tack till Frejas proffsspegel, dock.

Tre nyanser av mig (Me, myselfie and I)

Efter den senaste tidens skriverier om kändisarnas fäbless för photoshop och att de nu kan fixa en perfekt selfiehy med bara ett kn(app)tryck (ha ha), kunde jag inte låta bli att testa jag också.

Celebrities penchant for photoshop is well known. Thanks to modern technology, they don’t have to rely on a photographer to do the job anymore. Today there are several apps that, at the push of a button, will produce the perfect selfie. I could not resist the temptation … 

Skärmavbild 2014-10-27 kl. 15.44.57

Utan och med filter. Den högra bilden är mald genom gratisversionen av appen Perfect365.

Ja, vad säger ni? När jag ser resultatet, kan jag förstå lockelsen. Vem vill inte ha slätare, klarare hy?

When I see the result, I can understand the temptation. Who doesn’t want flawless skin? 

IMG_7195

Trick or treat?

Jag misstänker dock att det kan utvecklas till ett ”touch up-beroende”, på samma sätt som vissa inte kan sluta att plastikfixa sig. Men det är en look som kan funka till Halloween.

I suspect, though, that it might escalate into a ”touch up-dependancy”, similar to plastic surgery addiction. But the look might work for Halloween. 

Zellwegers känsla för kis

Maken håller fram Ipaden och säger:

– Kolla Renée Zellweger!

– Vadå? svarar jag förvirrat, för jag ser inte Ms Zellweger i nätartikeln från The Daily Mail. Jag ser en annan snygg 45-åring le mot kameran.

Det tar några blinkningar innan jag förstår att kvinnan på skärmen ÄR Renée Zellweger och att hon med största sannolikhet gjort något form av plastikkirugiskt ingrepp. Troligen ett ögonlockslyft. För borta är hennes lite kisiga leende, som vi lärt oss att älska från Bridget Jones-filmerna. Istället har hon en helt annan, öppnare, blick.

”Stirrande”, enligt kändisbloggaren Perez Hilton, som inte skrädde orden när Zellweger dök upp på den årliga Elle-galan Women in Hollywood i måndags kväll och chockade både Perez och resten av skvallervärlden med sin nya look.

I sina egna kommentarer har Zellweger bara sagt att hon är nöjd med att andra ser en förändring hos henne och att hennes vänner tycker att hon ser fridfull ut.

Själv anser jag inte att hennes blick är stirrig, eller att hon ser mindre glad ut än tidigare. Jag har heller inga som helst synpunkter på att hon lagt sig under kniven. Jag valde själv att lyfta mina ögonlock för fem år sedan, eftersom de hängde så mycket att jag alltid såg trött ut. Skillnaden mellan mig och Renée är att jag gjorde operationen för att jag inte kände igen min spegelbild längre, medan hennes, vad-hon-nu-har-gjort, faktiskt har fått motsatt verkan.

Eller har det? För allt ligger, som vi vet, i betraktarens öga och kanske är det precis tvärtom för Renée Zellweger? Kanske känner hon att utsidan nu äntligen speglar hennes insida – oavsett vad jag, Perez Hilton, eller någon annan tycker.

Premiere Of " My One And Only" - Arrivals

Före den dramatiska förvandlingen. Foto: Jemal Countess/Thinkstock.

Skärmavbild 2014-10-22 kl. 20.00.34

Före och efter. Montaget från aftonbladet.se visar Renée Zellwegers dramatiska förändring.