Etikett: Forskning

Skutta upp ur soffan – om livet är dig kärt

Lämna en kommentar

Hon korsar parken med lyckliga glädjeskutt. Flyger över gräsmattan med spänstiga hoppsasteg, medan hennes föräldrar långsamt kommer släntrande efter henne.

Jag gissar att flickan är tre-fyra år och det är inte första gången jag slås av hur självklart barn rör sig. Hur de tar sig an omvärlden med outtröttlig energi, för ungars så kallade ”default mode” är inte att gå – det är att springa, hoppa, dansa.
Eller som Carl Johan Sundberg, läkare och professor i arbetsfysiologi och medförfattare till boken Hälsa på recept (Fitnessförlaget), uttryckte det i en intervju i Aftonbladet Söndag i höstas:

– Små barn springer fort, stannar till och fortsätter springa. De rör sig mycket och ryckvis. Det blir som en sorts naturlig intervallträning de ägnar sig åt utan att tänka på det.

Just så. Det är vi vuxna som lär dem att sakta ner. Att promenera. Hålla handen. Sitta stilla. Även när myror kryper i brallan och det kliar i armar och ben av rörelselust.

När sedan småbarnen växer upp till skolelever får de max ett par schemalagda timmar i veckan för gympa. Övrig tid (raster undantaget) förväntas de hålla sig lugna i ett klassrum. Göra samma sak, på samma sätt, samtidigt som 30 andra barn.

I tystnad, helst.

Varför blir vi då så frustrerade när våra tonåringar stänger in sig på sina rum och väljer tv och dator i stället för fotbollsplan och simbassäng? Det är ju vi som har groomat dem till ett liv i stillhet.

Det är ju dessutom så de flesta av oss vuxna lever. Vi tar bil eller buss till jobbet där vi tillbringar åtta-nio timmar framför en skärm, för att sedan landa utmattade i favoritfåtöljen lagom till Rapport – en aktivitet som är förenat med livsfara, enligt doktor Sundberg, som säger att vi förkortar våra liv med i genomsnitt 22 minuter för varje timme vi tillbringar i tv-soffan.

TJUGOTVÅ MINUTER!

Alltså: Ta fram ditt inre barn och hoppsa, skutta eller spring till jobbet i morgon.

Ditt liv hänger ju faktiskt på det.

 

474548335

Upp och hoppa! Att sitta på rumpan är förenat med livsfara, enligt läkaren Carl Johan Sundberg. FOTO: Thinkstock

Skärmavbild 2014-12-08 kl. 12.05.21

Därför är grådager bättre än ingen dager alls

Lämna en kommentar

Det är inte någon nyhet, direkt, att november har varit osedvanligt solfattig och deppigt mörk. Detta har fått mina vänner i sociala medier att gå bananas med statusuppdateringar om hur zombieslöa de är.

Anledningen till att vi människor blir så sega när ljuset avtar har att göra med en liten filur i hjärnan som heter tallkottkörteln, eller epifysen. Det lärde jag mig i morse när jag promenerade till jobbet och lyssnade på en P1-intervju med Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet.

Han förklarade att det är epifysen som producerar hormonet melatonin (även kallat sömnhormon), som i sin tur reglerar vår dygnsrytm. Hur hög halt melatonin som körteln producerar hänger i sin tur ihop med hur mycket dagsljus ögat släpper in. Ju mindre ljus, desto mer sömnhormon från tallkottkörteln.

Det är alltså därför vi, under dagar som i dag, då det aldrig blir riktigt ljust ute, blir fullkomligt utmattade. Så hur kan man råda bot på det? Jo, allra bäst är att tanka det lilla ljus som finns och tydligen är det naturliga dagsljuset ”det bästa ljus vi har”. Till och med i dag, ger en kvarts promenad under lunchen mer energi än du kanske kan ana.

Docent Lundberg tipsade också om att vistas i ”ljusa miljöer”, som simhallar och bibliotek, om man inte har möjlighet att få i sig det mer kvalitativa dagsljuset.

Alltså: Tagga ner tallkottkörteln – promenera, simma, läs! Alternativt, gå i ide, så ses vi någon gång i mars.

Trevlig fredag!

IMG_7466

Min promenadutsikt i morse. Det var nätt och jämnt ljust ute, men det lär räcka för att få tallkottkörteln att dämpa produktionen av trötthormonet melatonin.

 

Kuta mer – för din knopps skull

Lämna en kommentar

En sund själ i en sund kropp, sägs det. Och att vi alla mår bättre av att ränna runt i ett elljusspår än av att ligga framför tv:n och moffa chips, är väl inte en ”stoppa pressarna”-nyhet, direkt.

Du vet redan att regelbunden motion inte bara minskar ditt midjemått, utan också risken att du ska drabbas av högt blodtryck, hjärtinfarkt, bröst- och tjocktarmscancer, ledvärk och benskörhet, eller hur?

Men visste du att flåsiga fyspass även kan förebygga sjukdomar som Alzheimers? Jo, en brittisk studie från universitetet i Cambridge visar att medelålders människor som inte rör på sig regelbundet löper 82 procent större risk att bli dementa senare i livet.

82 procent! Rynkor bryr jag mig inte om, men är det något som jag gruvar mig för, är det att jag ska bli en ännu virrigare variant av mig själv.

Siffran blåser bort allt joggingmotstånd, även en dag som denna då luften är rå och molnen snuddar trätopparna. För jag vill inte bara ha en sund själ och kropp, utan också en fungerande knopp.

Även när jag är 95.

200259790-001

Det räcker med tre intensiva 20-minuterspass (som aerobics, löpning eller fotboll), eller fem halvtimmespromenader i veckan för att förebygga demens. Foto: David de Lossy/Thinkstock