Därför är du sömnlös vid fullmåne

Klockan är 03:34, jag ligger sömnlös utan att fatta varför, förrän jag slösurfar på sociala medier och görs uppmärksam på att det är natten mot fullmåne. Det är inte första gången det händer. Förra månaden var det likadant, jag var aptrött under kvällen, men när mitt vanliga sömntåg tuffade från stationen lämnades jag kvar på perrongen. Klarvaket utmattad. Och det kanske inte är så konstigt. Månens dragningskraft påverkar ju världshavens tidvatten, så varför inte oss människor också? Vi består, trots allt, till 60 procent av H2O.

Just vattenteorin håller inte professor Asta Pellinen Wannberg vid institutet för rymdfysik i Kiruna med om. Hon menar att månen hänger där den hänger och att dess gravitationskraft är konstant:

– Det enda som jag kan tänka mig är att sömnen störs av ljuset vid fullmåne. Annars tror jag mer att det beror på psykologiska faktorer, förväntar man sig dålig sömn vid fullmåne blir den alldeles säkert det, säger hon till svt.se.

Men Michael Smith, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som studerat fenomenet, har konstaterat att hans försökspersoner sov ungefär 20 minuter kortare och hade svårare att somna vid fullmåne.

– Det tyder på att det kan finnas något slags inbyggd biologisk klocka som påverkas av månen, liknande den som styr vår dygnsrytm.

Enligt http://www.expressen.se visar vissa studier att det föds fler barn vid fullmåne och att människor i högre utsträckning också söker sig till sjukhus, vårdcentraler och psykmottagningar då gubben i månen är på fyllan. Och är det verkligen en slump att engelskans ord för ”galning” är ”lunatic”, efter det latinska ordet för måne – ”luna”?

Så om månen nu påverkar ebb, flod – så varför inte också vår psykiska hälsa? Tro vad du vill. Själv vet jag bara att jag blir komplett knäppknasig av sömnbrist och jag bävar inför natten, för då inträffar en alldeles särdeles spektakulär månhändelse. Den är inte bara full, utan också helröd: ”Blodmåne”, kallas det. Från klockan 02.10 och under fem timmar går det att se hur månen skiftar färg. Tydligast syns fenomenet tidigt på morgonen, mellan klockan 04.11 och 05.24. Då är månen som rödast. Händelsen är unik och har bara hänt fem gånger, enligt NASA: 1910, 1928, 1946, 1964 och 1982.

Om jag tänker ställa klockan? Nej.

Jag lär vara vaken ändå.

ThinkstockPhotos-470262082

I natt är månen inte bara full – den är blodig också. Foto: Thinkstock

Därför är grådager bättre än ingen dager alls

Det är inte någon nyhet, direkt, att november har varit osedvanligt solfattig och deppigt mörk. Detta har fått mina vänner i sociala medier att gå bananas med statusuppdateringar om hur zombieslöa de är.

Anledningen till att vi människor blir så sega när ljuset avtar har att göra med en liten filur i hjärnan som heter tallkottkörteln, eller epifysen. Det lärde jag mig i morse när jag promenerade till jobbet och lyssnade på en P1-intervju med Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet.

Han förklarade att det är epifysen som producerar hormonet melatonin (även kallat sömnhormon), som i sin tur reglerar vår dygnsrytm. Hur hög halt melatonin som körteln producerar hänger i sin tur ihop med hur mycket dagsljus ögat släpper in. Ju mindre ljus, desto mer sömnhormon från tallkottkörteln.

Det är alltså därför vi, under dagar som i dag, då det aldrig blir riktigt ljust ute, blir fullkomligt utmattade. Så hur kan man råda bot på det? Jo, allra bäst är att tanka det lilla ljus som finns och tydligen är det naturliga dagsljuset ”det bästa ljus vi har”. Till och med i dag, ger en kvarts promenad under lunchen mer energi än du kanske kan ana.

Docent Lundberg tipsade också om att vistas i ”ljusa miljöer”, som simhallar och bibliotek, om man inte har möjlighet att få i sig det mer kvalitativa dagsljuset.

Alltså: Tagga ner tallkottkörteln – promenera, simma, läs! Alternativt, gå i ide, så ses vi någon gång i mars.

Trevlig fredag!

IMG_7466

Min promenadutsikt i morse. Det var nätt och jämnt ljust ute, men det lär räcka för att få tallkottkörteln att dämpa produktionen av trötthormonet melatonin.